För vems skull......

......skriver jag det här inlägget??
För min skull...för att intala mig själv att jag gör rätt val, för att stärka mitt självförtroende?
För din skull.....för att du ska förstå mitt val, för att förstå att jag inte mår bra?

Jag tror faktiskt det är mest för min skull, någon sorts terapi.....men jag känner samtidigt att jag behöver förklara mig....

Det finns en del faktum, det finns många fler än så här, men jag tänker börja med dom här:
1, Det finns de som är betydligt större än mig! Betydligt!
2, Det är vansinnigt att banta med pulver! Man går ner snabbt och ökar lika mycket till när man börjar äta!
3, Utseendet är inte allt!
4, Det finns jättemycket fina kläder i stl 48!
5, Det enda som behövs är att äta rätt och röra på sig!!

Jag ska skriva några rader om dom här 5 faktumen! Jag vill idag börja med nr 5:

Det enda som behövs är att äta rätt och röra på sig!!

Ja det är väl klart att det är så! Det vet väl alla! Men varför är då den större delen av befolkningen överviktiga och försoffade?? Svaret är: Det är inte så jävla lätt!
-"Man mår så bra", -"Man får sådan energi".....Ja det tror jag alldeles säkert, men det är en 4 meters tjock bred jäkla mur som man ska över. Det är ett motstånd som jag inte tror att alla förstår.
Det handlar inte bara om lathet (som naturligtvis är en orsak) utan om många andra aspekter. Det kan vara att man skäms över att klä sig i träningskläder, svettas ymmigt inför andra, frusta, pusta och helt enkelt inför andra människor (ofta vältränade på ett gym) visa i vilket fruktansvärd kondition du är! Hur långt du har låtit din kropp sjunka!!!
Det är en skam! En skam som inte något sunt förnuft kan göra något åt.
Och att äta rätt.....ja visst...Men det är också svårt, när man har skapat sig en livstil, en person, under flera år, att bryta den. Jag har under mer än 20 år skapat en matglad tjej! En som äter allt!!! - Åsa kan man lita på, hon kommer äta upp, hon tycker om, hon är så rolig att bjuda på mat....Jag har gjort det till min grej att äta och att äta hejdlöst!
Omåttligheten har varit min ledstjärna!
- Äh va fan, jag kan ta en till, det spelar ändå ingen roll.....det är ord som jag skapat åt mig själv, ett mantra som jag säger när jag äter, för mycket...
Det är lätt att skapa sig en vana, betydligt svårare att bryta! Det vet nog alla som någon gång försökt! Och vet man inte så....- Grattis!!!

Jag har ett BMI på 27,1. Det klassas som övervikt. Det är inte mitt påhitt, utan enligt den tabellen är det så.

Idag har jag börjat med Cambridgekuren!
Jag kommer att köra det i 2 veckor till att börja med.
Jag har hitills tagit 2 påsar och druckit så gräsligt mycket vatten. Jag har kissat 11 ggr sen imorse!
Jag känner mig lite trött nu på eftermiddagen, lite yr innan jag tog min 2:a påse. Så känner jag mig lite ledsen men ändå stolt och glad över att jag tagit beslutet och att jag har börjat.
Dom här 2 veckorna kommer min blogg att börja med : CB- status. Detta står naturligtvis för Camebridgestatus och kommer beskriva hur det går.
Vill man inte läsa om det kan man lätt scrolla sig förbi det och börja läsa vid mitt vanliga bla bla bla...:)
Jag kommer skriva om det på bloggen för min egen skull främst, men också för andra som också börjat med kuren. Kanske kan vi få tips och stöd av varandra!!

Jag avslutar dagens blogg med nr 3:

Utseendet är inte allt!
Nej det är det inte!
Men hälsan är det! Och övervikten är en av de största farorna för hälsan!! Har man som jag, hjärt och kärl sjukdomar på en sidan och åldersdiabetes på den andra, så bör man nog tänka sig för både en och två gånger.....
Och det är faktiskt inte så jäkla kul att vara snart 40 år och inte kunna klä sig i annat än tights och tunika! Jag älskar att köpa kläder, jag har mycket, men snart ingenting som passar! Ska jag kasta och köpa nytt? Eller ska jag försöka komma i dom igen?
Jag vill kunna känna mig vacker för min egen skull men jag vill också vara vacker för Uffe! -"Utseendet är inte allt"...nej, men det är inte heller till någon jävla tröst alls när man skäms inför sin man!
Oavsett vad han säger så finns skammen där!!

Jag är fast besluten för att lyckas!
Och jag känner stor lycka och tillfredställelse över det!

Kommentarer
Postat av: Lotta

Åsa - utseendet är inte allt, men hälsan är det. Så sant! Jag håller alla tummar jag har och önskar dig stor lycka och framgång med din kur. Om du sedan vill ha sällis på en spatsertur runt stan - hör av dig! Jag ställer gärna upp! Ge dig inte nu utan var ståndaktig! Kramar Larsson

2011-01-07 @ 19:00:09
Postat av: Malin T

Hej vännen, du är stark Åsa, det kommer att bli tufft och vissa dagar vill man bara skrika rätt ut - den första veckan är jobbigast men sedan går det bättre. Du skriver så bra vännen och det är ett evigt kämpande STYRKEKRAMISAR i massor och jag följer oxå gärna med på en långprommis någon dag

2011-01-08 @ 21:20:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0